Man får inte alltid vara med den som får hjärtat att slå och göra en knäsvag.
Dina bleka försök att rätta till saker får mig att tyna bort, jag flyr utan att hitta en ände på ditt beteende. Röda varningsljus blinkar under mina ögonlock när jag faller tillbaka i armarna på dig. Jag som varit så stark, jag som tagit mig därifrån. Mina glömda tankar når mig likt sånger från andra våningen, jag ser blåögt på när någon går förbi. Jag inser, tar till mig och glömmer. Ingen kommer åt mig. Du är så långt borta.
Kommentarer
Trackback