56 dagar.

Tiden springer iväg och jag står kvar, hinner inte med. Halkar efter. Tiden hade gärna fått gå saktare nu, behöver all tid jag kan få med dig. Vad ska jag göra när du åkt? Vem ska jag somna bredvid, pussa försiktigt när jag stiger upp tidigare och bara få bli omhållen av?

En sak vet jag, att tiden får gärna gå fortare dom 2 månaderna du är borta.

8 veckor, 56 dagar, 1344 timmar.
Längtar tills dom är förbi.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback