- ♥

Det djupa i din blick. Det jag älskar, men som ingen annan vet om. En del saker tror jag inte är sanna, om jag inte säger dem högt. Som när man älskar någon, men man får inte, man bara får inte och det går inte heller. Så skiter man i att snacka om det, och så finns det inte. Det finns i en, men det kommer aldrig finnas där på riktigt. Ingen kommer någonsin få veta, allra minst han.


Men ögonen säger mer än mina ord någonsin kommer göra - rädsla. Att vara rädd och förlora något som inte ens tillhör en. Den där rädslan. Den sjuka rädslan som man själv inte vet vad man ska göra av.

Jag kommer alltid välja att bevara de känslorna i mig. Aldrig snacka om dem, för vem skulle förstå? Vem skulle ens försöka. Det kommer ta år innan allt suddas ut och jag väntar. Snart blir allt ett minne och du kommer bara existera i min fantasi. Jag kommer minnas ditt skratt och dina lena händer. Hur du drar dig i håret och hur du doftar.

 

Det ända jag vill minnas utav dig är det som en gång fick mig på fall - att du är bara du.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback