You never know how strong you are, until being strong is the only choice you have.

Jag ser dig på andra sidan vägen och blir påmind om hur det skulle varit om det fortfarande var vi. Vi hade förmodligen sprungit mot varandra och du hade tagit emot mig med ett stort leende och en kram. Jag blir även påmind om dina kyssar och hur jag kunde somna i din famn. Men det enda vi gör är att le lite och säger knappt hej. Jag undrar hur länge det kommer hålla på såhär. Hur längre det fortfarande bara kommer vara du som existerar i mina tankar och att jag kopplar allt till dig.

 

Jag vill inte bara ha dig när jag blundar. Jag vill kunna ha dig på riktigt igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback