Puss på ögat, <3

Du var 100 mil ifrån & jag trevade efter mig själv. Hjärtat slets mellan att slå dubbelt eller inte alls & dagarna som räknades ner var som livsglöd. Jag kan darra när jag tänker på det. Skaka för att hjärtat värker när jag minns hur det kändes när en del av det var borta. 2 månader. Sen stod du där igen. Famnen, leendet, orden, värmen. Allt fanns kvar.

 

Värderar man trygghet högst av allt, är det svårt när den slits ifrån en. Alla har svackor, & jag reste mig när du reste hem.